Dörrbyte på landet

Då var det äntligen dags att sluta försöka hålla den gamla dörren i ett stycke, att än en gång gå lös med slipen på den och bättra på med lite färg hade inte varit så kul, och inte skulle det bli bra heller föl den delen.

Nu hör det till saken att jag aldrig tidigare bytt någon dörr, men med hjälp av en beskrivning från den lokala träaffären skred jag till verket.

Jag och Carina åkte upp till Bauhaus och tittade på ett par dörrar i en annonsvara, dörr och karm till det facila priset av 2998.-

Tog lite mått och skulle kolla dessa mot den gamla dörren, vi passade på att köpa ett lås som skulle passa till denna dörr vi var intresserade av. En kille var hjälpsam och ringde t.o.m till ASSA för att vara säker på vad vi skulle ha, det visade sig att dom inte hade hört talas om det låshus som hette ASSA 400 och som fanns monterat i dörren. Men ett beslut togs trots detta att plocka ihop de prylar som vi behövde, det gick totalt på 1400.-. Inte billigt men förhoppningsvis bra.

( jag fick senare åka tillbaka och byta ut cylinderskyddet som han hade valt fel )

Daniel befann sig på landet och tur var väl det, dörrar, det är tunga grejer det.

Vi gjorde slag i saken och begav oss till Torp, väl därinne så fanns just denna pakethistoria inte inne, den var slut, vad kunde man vänta sig. Vi fick snällt plocka av dörren från vagnen och ge den till en familj som hade tagit en för liten vagn.

Carina ringde och frågade hur det gick, inte bra eftersom den var slut. Carina sa då att vi skulle tala med en kille som hette Rickard, han hade lovat att så länge det fanns dörrar och karmar så skulle detta säljas till samma pris, sagt och gjort, vi fick tag i Rickard, plockade på nytt på en dörr på en ny vagn som Daniel hade hämtat. Nu började cirkus Bauhaus. Rickard och en annan kille var inte överens om att det gick att göra på detta viset, chefen blev uppringd och efter många ja, jaså, säger du det, men går det inte osv fick vi ännu ett nej, dom hade gjort så här ett par gånger men nu var det inte längre tillämpligt.Varför blir man inte förvånad?   Bort med dörren än en gång, ställde den tillbaks i facket och försökte se glad ut. Det var ingen som behövde vagnen denna gång så den fick stå kvar.

Vi fick snällt vänta tills både dörr och karm kommer i en pakethistoria. Efter att ånyo ha tittat i katalogen så fastnade vi för en annan dörr, en som skulle vara lite bättre, denna skulle totalt kosta 3998.-, men det är ju inte var dag man byter dörr, tack och lov.

Vi skulle nu ringa och höra om just denna dörr fanns att köpa, efter att under en hel dag ha försökt nå någon på den aktuella avdelningen under en dag så gav jag upp, skrev ett mail om att jag bad att bli uppringd, inte fan hände det nåt!

Nästa dag gjorde vi nya försök och till slut så fick vi napp. Jodå, denna dörren fanns och vi begav oss än en gång till Torp, denna gången fulla av förväntan och hopp. Där låg dom, fem stycken vänsterhängda dörrar som bara väntade på att bli köpta, vi lastade på en och rullade till kassan, 3998.- fattigare lastade vi in densamma i bilen, volvo det är stora bilar det. Jag började då fundera på paketets storlek, borde det inte vara större? Jodå, inte fanns det någon karm här i inte. In igen och fick tag i Rickard, samma visa igen, det fanns inga paket utan man skulle få ta karm och dörr separat till samma pris, denna gången så skulle det tydligen gå. En karm fanns kvar, vi bar ner denna till kassan och hade följe av Rickard som talade om för kassörskan att det skulle vara ett nollpris, han var lite svett i pannan för att var nog rätt säker på att få en avhyvling av chefen efter att ha tagit detta beslut.  Allt gick bra och vi åkte nu hem med förhoppningen av att kunna sätta in denna när vädret stabiliserade sig, det råkade nämligen vara så att när Daniel var på landet så blev det helt enkelt molnigare och en och anna liten skur kunde uppenbara sig i denna annars så vackra sommar.

Dagen efter regnade det, men dan därpå började vi, vi slet bort den gamla dörren, Janne hade tydligen kontakter i spikbranschen för den satt fast med rejäla doningar. Bort med allt krafs och skit och på med den nya karmen, denna skulle nu placeras i våg, det låter enklet men det var som sagt första gången vi monterade en dörr. karmen började ta form, vi satte i ett par karmskruv i gångjärnssidan och kollade mot vattenpasset, det så ganska bra ut och vi fortsatte att skruva i karmskruvar, vi provade att hänga på dörren men det såg inte helt bra ut, den var liksom svår att stänga. Jag läste än en gång i beskrivningen hur man byter en dörr, denna gången läste jag allt!  Det stod att man skulle kolla med en list i diagonalen, det skulle vara lika långt på bägge håll, det visade sig att det skilde tre centimeter, vi kliade oss i huvudet, lossade karmskruvarna och började bända, hamra och lite allt möljigt för att minska avståndet till noll. Efter en stund kollade vi, nu var det en och en halv centimeter kvar, men nu hade vi verkligen tagit ut alla svängar vi kunde. Vi fick helt enkelt ta bort alla karmskruvar och höja den i gångjärnssidan för att kunna få den rätt, det gick till slut och vi var mycket nöjda. Det hör till saken att Carina hade gjort käk till oss som vi petade i oss imellan bändadet, annars hade vi väl kreverat. Dörren skulle nu åter hängas på plats, det var som sagt en tung jäkel, hade inte Daniel varit på landet så hade vi haft ett skynke för dörren idag. Denna gången så verkade det bra, låset monterades och provades, det fungerade bra, men jag kunde inte låta bli att reta mig på att den var liiiite sne. Dagen efter lossade jag ett par skruvar, kilade fast lite trä undertill och fick den så bra som jag ville ha den. Kanon! Nu skulle det tätas och fogas, först i med isolering, sedan fogskum, denna var inte helt lätt att jobba med, det sprutade antingen lite eller en jädra massa, kladdigt och dant blev det, både jag och Carina var kladdaiga om händerna, det visade sig att detta var svårt att få bort både från lister och händer, jag hade läst att det skulle gå lätt med T-röd men icke sa nicke, det var som sagt inte lätt, Carina blev måttligt irriterad över att jag inte informerat henne om att det skulle sitta fast så på händerna och att det var hälsovådligt. jag skämdes över att inte ha läst allt på flaskan, men jisses va liten text det är och har man inte läsglasögonen på sig så kanske man inte ser allt. Detta skulle sedan torka i tjugofyra timmar innan man lätt skulle kunna ta bort överflödigt med en kniv, jo tack, det var ett lite hästjobb men till slut var det klart och foder kom på plats. Det känns bra och jag drar mig inte längre för att byta dörrar, nästa gång blir ju innerdörra hemma och då är det varken isolering eller den tyngden vi talar om så det går säkert som en dans?

Bye